En liten tavla...

Sitter på bussen på väg hem från huvudstaden där vi i år igen plågat oss igenom Tjejmilen. Med tanke på hur långsamt och dåligt jag springer nuför tiden kan man ju undra VARFÖR det har blivit ett återkommande inslag i min och Annikas höst... Kanske för att vi har så himla roligt alla andra stunder än just när vi springer/sprungit....

Samma kväll som vi åkte ned hade jag lovat sonen att vi skulle pyssla. Detta har han längtat efter HELA sommaren, men med en lite syrra som också gärna vill vara med har det liksom inte blivit av. Han ville göra en tavla till mormor och morfar. Med lite hjälp att plocka fram saker och limma med limpistolen var detta vad han skapade:

Det är fantastiskt nuförtiden att man kan sitta och surfa på busssens egna trådlösa nätverk...

Glöm inte söndagsbilagan hos Allt om Scrap idag!

I´m seated on the bus home from our capital. It´s fantastic these days that you can use the bus own internet access! The same day I left for Stockholm my son and I had some quality time together. He has been asking for us to be creative together the whole summer, but there hasn´t been a good opportunety until now. He wanted to make a canvas for his grandparents.... I only helped him to glue things on with the hot glue gun....

Don´t forget the Sunday issue of Allt om Scrap today. It´s all about dogs.